Var med Kajsa idag. Hade ingen cykel så hon skjutsade hem mig, på pakethållaren. Bekvämt och bra!
Blev gaanska vingligt och så, men efter ett tag fick hon balans och ägde på cykelbanan. Tills vi åkte förbi en pizzeria och den mest ljuvliga lukten spred sig och in genom näsborrarna.
Och ni vet hur Kajsa blir när någon nämner "mat"? Haha, skoja. Men vi är lika matgalna båda två, typ. Jag tackar inte nej till pizza iallafall.
Men nu till saken, hon började vingla igen, höll på att köra ut på vägen, vinglade lite till, fick balans, jag fastnade med en fot i en parkbänk och skrek till, Kajsa blev rädd och började vingla igen. Jag är so lucky att jag lever efter den galna turen hem.

Och jag är so lucky att jag har henne, vem skulle annars förgylla min vardag med fötter (har fotfobi), rapar, galna skämt m.m. Och hon är inte så äcklig som hon låter, haha! Hon är bäst.

Fast skulle vara more lucky ifall alla läxor försvann. Har nästan gjort klart spanskauppsatsen, bara fyra saker kvar nu då (glömde skriva upp biologiläxan till tisdag, herrregud ..).

Nu ska jag publicera det här, sen lyssna på musik och efter det plugga igen! Önska mig lycka till.
Puss på er.